suzziek

Jag hör en massa tjat från massa olika hörn. Så jag kan börja med att förklara hur min egentliga vardag ser ut !!

 

 

- Och observera då att jag går upp oftast klockan 04:00 eller mellan ( 05:00 - 05:30 vilket är ytterst sällan )

 

Jag är trött som en björn när jag kommer hem , och ska trots det försöka hinna med min vardag som jag har krav på från arbetsgivare samt läkare för att nå mitt fulla potensiella mål för att må så bra som möjligt med hälsan.

 

Och i allt detta ska jag försöka även hinna träffa min familj / släkt ( som tjatar varje dag ) samt vänner.

Att ha känslan av att vardagen inte räcker till , att jag inte räcker till, ger en sån otroligt jävla inre stress så jag tror inte att någon förstår.

 

Inte ens min sjukgymnast lyckas boka mig för en tid då jag flertal gånger nu har avbokat tiden på grund av " stress - känslan jag har " och att jag måste prioritera att hinna med något annat för den dagen för att inte såra andra.

Som tillexempel mina små systrar!!

 

Jag blir oerhört less på vissa människor som fortfarande lever kvar i den bubblan om att fortsätta sitta hos varandra i flera timmar varje dag så som man gjorde när man var  yngre som i tonårstiden. Tyvärr så ser ju inte ens vardag ut så längre, hur mycket man än längtar tillbaka till den tiden så är den faktiskt över.

Har sakt det flertal gånger till Hun som också tjatar om att ens " vänner" inte ens hör av sig längre och man träffas/umgås inte längre, att det faktiskt kan vara så att man inte medvetet hör av sig utan att man helt enkelt är fullt upptagen med sin egen vardag, sitt egna liv att man faktiskt kan glömma bort att höra av sig och att det kankse inte händer lika ofta som förr . men för det så betyder det inte att man inte finns där när det behövs.

Det finns relationer / vänner som inte varit kontaktbara med varandra under flera månader / år på grund av olika anledningar som oftast brukar bero på flytt, men för det betyder det inte att vänskapen inte finns där om man väl ses efter 6 månader. Vad jag menar är att ibland ses man väldigt ofta och ibland kankse inte lika ofta utan att det kan gå i perioder, men för det så måste man väl ändå känna att man kan lyfta upp luren och ringa om det är något som är jobbigt eller om man bara vill prata med någon . gör man inte det och gnäller istället, och inte kan förlita sig på sina så kallade " vänner " som man säger bara umgås med sina pojkvänner så är det ju tilit som saknas i själva relationen till den som man kallar vän..

Jag som person är väldigt omtänksam, har stor empati och hjälper gärna till så gott jag kan.
Hör man av sig till mig och vill boka upp en dag för att träffas / göra något så är jag absolut inte omöjlig!! Börjar bli oerhört less på människor som bara skyller ifrån sig en massa strunt saker. Kom ihåg att IT TAKES TWO TO TANGO ! ! ! Aja orkar inte mer , Gottnatt bloggen.

 

 

Jag har uppmärksamat hur de svenska samhället ser ut idag när det gäller relationer .

Vissa personer är tillsammans med varann på grund av bekvämlighet och har samtidgt åtrå för andra , vilket oftast utvecklas till otrohet!! Jag tycker det är alldeles för rörigt i vårt svenska samhälle när det gäller kärlek.När man är tillsammans med någon så är man det för att man gillar personen och det kan under tiden tillsammans utvecklas till kärlek vilket för mig är något heligt.

Vill man ta steget och ge varandra ett löfte genom en förlovning så är det för att så snart som möjligt binda två kära personer i ett äktenskap, inför vänner och familj och lova varandra , sin omgivning och gud ett evigt kärlek.

Jag har min tro , och jag håller mig fast vid den , för det är så jag anser att kärlek är !!

Jag vill inte utnyttjas , bli sårad och stå där ensam kvar med ett brustet hjärta!! Vilket det är tyvärr så många många behöver stå ut med , då kärlek verkar inte ha någon innebörd för många längre och utnyttjas!!! Inte många som har den tron kvar längre ! ! utan bara är med varandra för stunden för att sedan se vad som händer . . .

Tycker det är så oerhört löjligt att se så många som förlovar sig men inte förstår vad det egentligen innebär, utan bara gör det för att det är en " rolig " grej . och jag tycker att dessa personer förstör allt som en förlovning egentligen handlar om.

Jag har växt upp med att det är så många svenska familjer som är förstörda , och det finns så många skilsmässobarn som aldrig kommer veta hur det är att ha sin mamma / pappa under samma tak och vara en riktig familj. Tycker synd om alla barn som måste bollas fram och tillbaka mellan två boenden och inte riktigt få lärdom om den riktiga och starka bandet det finns inom en familj och få känna den kärleken vilket jag kan tänka mig är svårt om man kommer ifrån en splitrad familj.. Frågan är då , hur länge kommer denna onda cirkel att fortsätta ? ?

 

Hittar man kärleken så ta hand om den. Det kommer att dala upp och ner och då är det viktigt att hålla fast vid de som fick er att finna varann från början och kämpa !! Inte bara ge upp på en gång..

 

 

 

 

 

 

Hej och hå!!
Har varit sjuk från jobbet ett par dagar, främst av små förskylning och feber. Sen också för att jag inte orkar med all drama som pågår på jobbet! Det är lite som att man har med fjortisar att göra som inte växt ifrån allt de där . Jag trodde man lämna allt sånt bakom sig när man blev " vuxen " och började jobba , men ack så fel jag har!!! Igår kväll såg vi min favorit film i väldigt dålig kvalite, längtar tills den kommer ut i blue-ray ! ! ! =D haha , ja jag är en jävla twilight fan. .